www.armiarma.eus
idazleak eta idazlanak Herri literatura TESTUAK Corpus arakatzailea Klasikoen Gordailuari buruz



Aurrekoetxea, G. eta Videgain, X.: Haur prodigoaren parabola Ipar Euskal Herriko 150 bertsiotan. 2004

 

aurrekoa hurrengoa

[1299]

Commune d'Iholdy

Chef-lieu-de-Canton

Haour barréatzalia

 

        1. Guiçon batec etzitzin bi sémé béïcic. Gazténac errantzacoçoun béré aitari: «Ordou douçou içan nadin éné naousi éta izan déçadan dihourou. Youan ahal béhar dicit hémendic eta bazter ikhousi. Çathi çaçou çoure ontasuna, éta émadaçou béhar douana-. Ba, éné sémia, errantzien aitac, nahi doukécan béçala. Gaïchto bat hiz». Guéro tianta bat idokiz, çathicatou cicin béré ontasuna éta éguin bi çathi berdinac.

        2. Handic égoun goutiren bourian, sémé-tzarra youan tzouçoun herritic, larriaïna éguinez, éta néhori adio erran gabé. Trébescatou citzin hanitz othar, oïhanac, hibaïac, éta yintzouçoun hiri handi batétarat, noun gastatou baitzien béré dihourou goucia. Çombait hilabétheren bourian, saldou béhar oukhan citzin béré phildac émazté çahar bati eta mouthil yarri: igorri cicien landétarat han astouen éta idien çaïntzéco.

        3. Ordian, arras malouros içan-tzouçoun. Etzicin guéhiago ohéric gauouaz lo éguitéco, ez souric bérotzéco hotz-cénian. Çombaït aldiz haïn gosé çouçoun noun gootic yanen baïtzitien cherriec diouzten aça hosto éta froutou ousteldou hec; baïnan néhoc étzacoçoun déous émaïten.

        4. Arratsaldé batez, sabéla houtsic, outzi-cicin béré bouria çourezco cadéra baten gaïnerat érortzérat, so çagolaric léïhotic ahinki aïrian çabiltzan chorier. Guéro ikhousi citzin aguertzen cérian arguiçaria éta içarrac, éta béré baithan erran tzicin nigarrez: hantchet, éné aïtaren étchia béthia douçou mouthilez, çoinec baïtuté ogui eta ano, arroultze éta gasna, nahi douten bécenbat. Dembora hortan, ni gosiac hiltzen hari nouçou hémen.

        5. Eh bien, yéïkico nouçou. Youanen nouçou éné aïtaren caousitzérat éta erranen dacoçout: «Békhatou bat éguin nicin, nahi oukhan cintouanian outzi. Hoben handia oukhan nicin, éta béhar nouçou gaztigatou, badiakiçout arras ontsa. Ez néçaçoula guéhiago déïth çouré sémia, trata néçacou çouré mouthilétaric oundarra béçala. Hobendoun içan nindouçoun, baïnan péritzen ari nindouçoun çoutaric ourhoun».

        6. Aita béré baratzian-tzouçoun, béré lilien ourtatzen akhabatzen ari. Ikhousi ciénian béré sémia bidian yiten herraoutsez eta icerdiz goucia estalia çangoua herrestan, doïdoïa sinhétsi ahal icantzicin. Béré baïthan galdéguintzicin béhar-tziénez gaztigatou edo béhartzaconez barkhatou. Azkénian, nigarrac béguiétan, hédatou çazcotzoun bésouac éta haren léphorat aourthikiz émantzacoçoun pot handi bat.

        7. Guéro yar-araci cicin béré sémia, déïthu citzin béré yendiac éta aouçouac: «Nahi dicit léhen béçala maïthatou, haour gaïchoua, errantzéiçoun bildou cirénéco. Aski gaztigatia içan douçou: néhoc ez déçacola oraï arraïngouraric éguin. Çaourté hounen ikhoustérat; ékharracocié fité barnécogain pollit bat, éçarracocié éhaztoun bat éhian éta çapata berriac oïnetan. Hartouco ahal ditoucié éré oïllarrac, ahatiac, éta ékharrico ahal ahatché bat hiltzéco houn déna: édanen diouçou, yanen elgarrékin éta éguinen phesta haoundi bat».

        8. Mouhtilec obéditou cicien béren naousiari éta éçarri dafaïla éder bat mahiaren gaïnian. Mémento bérian, sémé-guéhiéna itzoultzen çouçoun ihicitic béré chakhourrékin: «Cer da béraz açantz hori? oïhou éguintzicin youramentouca. Idouritzen çataçou khantouz ari ciéztéla hémen; étzan goïcégui itzoul nadin. Ehotia ciréa, éné aïta?».

        9. «Ez, éné sémia, ez nouc hala, ihardetsi cicin çaharrac. Hori éguiten badout, bozcarioz béthia niçalacouan douc. Khantouz ari guitouc éta ouros guitouc, écic baïtougou nountzer. Nahi içan déçacan ala ez, béharco douc khantatou hic éré éta béharco douc aléguératou gourékin, céren éta hiré anaïa hila céna itzouli douc bicirat. Oraï sorthou balitz béçala douc; atzo galdia cian, égoun horra noun den berriz hatzémana».

 

Pour traduction littérale

L'Instituteur d'Iholdy

 

        N.B. En basque l'e n 'est jamais muet, il est moyen, plutôt fermé qu'ouvert. Il ne prend jamais le son de l'a devant m, n mais bien celui qu'il a dans le mot français ennemi. Le son français ai fait en basque aï et non é, è. Pour bien prononcer la sifflante du s basque, au son plein et nourri, il faut appuyer le bout de la langue derrière les dents supérieures sur la gencive vers le palais de la bouche et la faire siffler comme si l'on voulait, dans cette position, prononcer le son français gé. L'y est aspiré et se prononce comme dans le son yole. Toutes les lettres finales se font entendre en basque.

 

aurrekoa hurrengoa