www.armiarma.eus
idazleak eta idazlanak Herri literatura TESTUAK Corpus arakatzailea Klasikoen Gordailuari buruz



Antzerki laburrak
Piarres Larzabal
1934-1966

      [liburua osorik RTF formatuan]
      [inprimitzeko bertsioa PDFn]
      [Literaturaren Zubitegia]

 

Iturria: Piarres Larzabalen idazlanak (I eta IV), Piarres Larzabal (Piarres Xarrittonen edizioa). Elkar, 1991

 

 

aurrekoa hurrengoa

KONTRABANDISTAK

 

 

Jokalariak:

        GANTZUME: Ostalera (35 urte, ilun eta seriosa)

        NAUSIA: Kontrabandisten buruzagia (40 urte, seriosa)

        FERMIN: 1. kontrabandista (25 urte zaintsua)

        PIARRES: 2. kontrabandista (22 urte, normala)

        GANIX: 3. kontrabandista (23 urte, arrunta)

        PANTXO: 4. kontrabandista (21 urte, ttipia eta espantu)

        JUJUBE: guarda (45 urte, ahobero, Marseillakoa)

        PONPON: guarda (35 urte, zaintsua)

        CULASSE: guarda (45 urte, trastea, Marseillakoa)

        CHOUPIGNOL: guarda (45 urte, tetelea eta nigartia)

 

 

—I—

 

        (Ostatu barne batean... Ostalera eta hiru kontrabandista mahainean)

GANTZUME: Gorritik?

FERMIN: Ba, berdin. Emazu gorritik.

GANTZUME: (Zerbitzatzen ditu) Eta, nola iragan duzue gaua? Ixtoriorik gabe?

PIARRES: Hum!... Ez arras ez.

GANTZUME: Kaxketadunak, goiti, aire hartzerat joanak hintuen edo zer?

FERMIN: Ba, hori, ixtorioak! Hor duzu beti zure izpiritua! Kontent zare nik uste.

GANTZUME: Ba, ba, hortaz kontent nauk. Zenbait pinta edariren gaia ekarri dautazue. Ba, orain, leku segurean dituk. (lxilrk)

GANIX: Eta, noiz heldu da nausia?

GANTZUME: Ez zakiat. Ez zena goizeko mezan?

PIARRES: Ba, ikusi dut galerietan. Jinen da ba, nik uste usaian bezala xorta baten hartzerat.

GANTZUME: (Leihotik begira) To, hara han, heldu duk.

FERMIN: Emazu harentzat ere baso bat. Behar ditugu solas batzu elkarrekin egin. (Ostalerak zerbitzatzen du)

NAUSIA: Heup! Hor zaizte?

FERMIN: Hemen gare, hemen... Zato jartzerat. Zure basoa hemen da.

NAUSIA: Goizeko mezan zinezten?

PIARRES: Ba, han ginen. Doidoietarik haatik heldu izan gira. Apeza abantxu Ebanjelioan... Bainan, nik dautzut laster egin ditugula urratsak... Eta, behar ere, gau huntako hutsen tapatzeko.

NAUSIA: Zer gertatu zautzue?... Ez zirezte bederen harrapatuak izan?

PIARRES: Ez, ez, bainan doidoietarik egin du.

FERMIN: Badakizu dena zer den? Salduak ginen... Aspaldian baditugu jelos direnak. Badakizu. bertze banda hori! Ba, hortik heldu da dena. Jelosia dute. Ez da bertze pitsik hor. Guk joan den aldiko pottoka hek pasatu eta polliki pasatu. Hek berritz andana bat galdu, toki beretik pottokak hartu eta, beren ustez gu bezain abilki jokatu eta... Dena hortan da. Ez da bertze pitsik... Bainan errango diotet hitz bat eta muturrerat entzunen dute.

NAUSIA: Eta, non zinituzten guardak?

FERMIN: Han, Gaztainerrekan... Uste duzu beren baitarik joanak zirela harat, tenore hortan? Bazituzten ba, hek, miatzaileak... Bainan ez dira baliatu. Gu ere, erne ibilki baiginen.

NAUSIA: Lotu zauzkitzue naski?

PIARRES: Ba eta nola!

FERMIN: Zera zen bat... Badakizu, hor baita, behereko karrikako ostatuan, kaskoin handi bat.

NAUSIA: Ba, Jujube, erraiten ziakotek!

FERMIN: Ba, hura bera. Eta, harekin, Pattin-baitako beltxaran hura... Ha, zer parea!

NAUSIA: Bainan, nola ihes egin duzue?

FERMIN: Han heldu ginen, Gaztainerrekan, ni aitzinean, Ganix ene ondotik eta hirugarren. Piarres... Bi guarda bidexka hegian zauden gorderik bat urruntxago, bertzea hurbiltxago. Lehenak utzi gitu aintzinerat iragaiterat eta oraintxet, bien erditsuan ginen, brau!... Biek jauzi egin daukute, bat gibeletik, bestea aintzinetik.

NAUSIA: Eta nola jali zaizte handik?

FERMIN: (Piarresi) To, errak hik lehenik hirea. Gero nik erranen zakoiat enea.

PIARRES: Nik ikusi ditut lehenik guardak eta abian oihu egin diot Fermini. Errak, hik lehena! —ez diot Fermin erran, guardak ez ezagutzeko— Hik bat eta nik bertzea!... Hi berritz, erdikoa, kargak hire gain. Gibeleko guarda ene gainerat heldu baitzen, han biduna bota dakot zangoetarat... Elkarri lotu gare eta, bat itzul, bertzea itzul, erreka zolaraino biak joan borroka... Harek hartua ninduen atorra papotik eta nik hura zintzurretik... Azkenean, ez baitzuen gehiago hatsik, utzi nu eta ni, orduan, tirahala ihesi joan.

FERMIN: Ni berritz, biduna bota ondoan, abiatu niz ihesi, bainan frango emeki. Eta, beste guardak uste baitzuen harrapatuko ninduela, jin zaut ondotik... Hura zalu eta ni oraino zaluago, egin ditugu lasterka segurik kilometra pare bat. Ba, bainan azkenean akitu baita, bere gantza guriarekin eta gelditu behar izan baitu!

NAUSIA: Eta bidunak?

GANIX: Hop, ni ere han nintzen gero! Ba, laster egin dut haien lana. Lehenik enea ereman dut berrehun bat metrotarat eta han, sasipean gorde. Gero, hoikienak hartu ditut eta toki bererat garraiatu bat banazka... Ba, eta laster halere! Ez dut ez ametsetan denborarik galdu.

NAUSIA: Eta gero, nola elkar atzeman duzue hiruek?

GANIX: Pentoka baten gainerat igan niz eta handik gau xoriek bezalako oihu batzu egin ditut. (Huntzarena eginez) Ba, laster konprenitu dute... Han nintuen han ixtant baten buruko.

FERMIN: Ba, eta ez dugu geroztik denbora handirik galdu. Briu-brau, gure bidunak kargatu, eta argi-zirrintzako karrikan ginen... Gero etxerat joan gare aldatzerat eta zazpietarik laster, hor ginen galerietan.

NAUSIA: Biba zuek, gaizoak! Biba zuek! (Ostalera deitzen) Gantzume! Bete zatzu berriz baso hauk. (Ixilik edaten) (Piarresi) Eta, guarda harek, ez dik bederen minik?

PIARRES: Ba zera! Ez diot ez kolpe gaixtorik eman. Zintzurra tinkatu bakarrik. Ene gorputzaren libratzeko behar zen hura bakarrik... Ba, ikusiko ditugu ba gibelerat jiten... nik uste ez dira oraino sartuak, hek... Ez zaut iduritzen.

NAUSIA: Ez zaizte ezagutuak bederen?

FERMIN: Ba zera! Nondik? Ilun tunt zen.

NAUSIA: Alo! Hobe, hobe segurki... Ez ginikek ixtoriorik behar tribunal hoiekin... (Ixilik) Errazue, sarri, on ziztea berritz hor barna joaiteko?

FERMIN: Ba berdin, pausa pixka bat egin eta.

NAUSIA: Lau zaku zetazko galtzerdi ditiat manatuak. Zugarramurdi Gainekomenttarat garraiatzekoak daizkitek Espainolek. Behar gintizkek hek lehen bai lehen sartu. Zuek hiruek bana... eta laugarren bati ere mandatu egina zioiat:

PIARRES: Eta, nor duzu laugarrena!

NAUSIA: Pantxo; hari egina zioiat mandatu.

FERMIN: (Bizi-bizia) Zer, Pantxo Espanturi?

NAUSIA: Ba, hori ba... Jes! Zer duk? Ez duk naski gostukoa!

FERMIN: Bo, pitsik ez da hura! Espantulari bat ederra... Bertze pitsik ez! Denetaz ezagutua da... Denek irri egiten diote. Ostatuan ariko zautzu bere ixtorioen kondari. Ordukotz, denak gezurrak. Hor ibiltzen da larrez larre. Bizpahiru pinta izpiritu... eta heien garreatzen... Batean kuku, bertzian jauzi... deneri guardarik ikusi galdezka. Iduri du munduko kontrabandistarik haundiena eta gure haurrek berek harek bezenbat garraiatzen dute... Irri egingarria da... Ba eta... lanjerosa... Zeren, mihi luzea du. Dakizkien guziak, egiak ala gezurrak, denak erraiten ditu...

NAUSIA: To! Jes! Harritzen nauk! Ez nuen holako pitsik entzunik harentzat...

FERMIN: Ba, ba ongixko ezagutzen dut nik... Ez da batere segeretuko gizona... Joan den Sarako konfirmazioneko ixtorioa ere harek hedatua du... Ez dakit nondik jakin duen...

NAUSIA: Zoin konfirmazioneko ixtorio?

FERMIN: Ez dakizuia?... Orduan ez ginen zuretzat lanean ari. Pottokak baginituen Espainiatik hunat pasatzekoak. Saran, konfirmazionea baitzen, kontrabandista multzo bat eman gare galtza zuritan, gure pottokak apaindu ditugu lorez eta heien gainean joan gare apezpikuaren biderat... Eta konfirmazione ondoan haren segi eta gero Baionan gaindi... Ba, gure artean egoitekoa zen ixtorio hori eta orain —nik ez dakit nondik jakin duen— Pantxo, horren hedatzen ari da orotan... Eta bera han zela konfirmazioneko kontrabandistetan erraiten du... Hori ere, gezurra...

NAUSIA: To, holakorik ez nakian... Bainan zer nahi duk? Lanerat galdetua diat. Hitza ez diat ba orai jaten ahal!

FERMIN: Bon. Errana diozunaz geroz, jin dadila oraikoan. Bainan hemendik goiti ez dugu haren beharrik.

GANTZUME: (Ahapetik) Xut! Xut! Guardak, guardak! (Ixilik... Bi guarda sartzen dira. Jujube eta Ponpon)

JUJUBE: (Kontrabandistei) Et, bonjour messieurs! Alors! On prend le café?

PIARRES: Le café? Il y a longtemps qu'on l'a bu. On le prend chez nous, en se levant, avant de traire les vaches. ches. (Guardak xutik daude kantrabandisten mahainaren ondoan)

JUJUBE: (Gantzumeri) Garçon, deux Cognacs! (Gantzumek zerbitzatzen)

NAUSIA: (Guardei) Alors, vous rentrez de service?

JUJUBE: Ah, parlez-moi de service! Il y a des gens qui sont dégoûtants!

PIARRES: (Harriturik) Qu'est-ce qui vous arrive?

PONPON: (Bere zintzurra hunkituz) Té, on s'est bagarré. J'ai failli y laisser la peau.

JUJUBE: (Ponponi) Mais, je te dis, Ponpon, on les crochétera. Je les connais moi, les moineaux! Je te dis qu'on les crochétera!

FERMIN: Ce n'est pas nous au moins!

JUJUBE: Oh vous! Si tout le monde était sérieux comme vous... On s'en ferait pas... on roupillerait sur nos deux oreilles... Le café, les vaches, la messe... oh bah!... je n'ai pas peur de vous, non! Vous avez autre chose à faire.

FERMIN: Vous avez raison... Ce n'est pas le travail qui manque chez nous.

JUJUBE: (Ponponi) Mais, je te dis qu'on les crochera! (Bestei) Il y a des jeunes gens qui ne sont pas sérieux... Ils peuvent s'amuser avec nous, nais je ne suis pas né d'hier, moi non plus!

GANIX: Et, vous avez pris la contrebande?

JUJUBE: Non. Ils ont tout emporté. On s'est battu. (Ponpon erakutsiz) Tu vois lui, il a roulé dans le fossé et tout!... Il a failli être étranglé... Mais, attends un peu! Je te dis qu'on les crochera! (Beren Cognaca edaten dute klikez)

JUJUBE: (Gantzumeri) Patron, combien les deux Cognacs?

GANTZUME: Six francs cinquante (Xehea bihurtuz)

BI GUARDAK: (Jalgitzen dira) Bon, au revoir messieurs! A ce soir!

KONTRABANDISTAK: A ce soir! (Ixilik)

NAUSIA: Gaizo astoputza! Betiko zozoa duk! Ez duk batere ernatu, hunat jinez geroz.

PANTXO: (Sartzen da, aire misterio batekin) Egun on, jaunak!

NAUSIA: To, Pantxo, hitaz ari izanak gituk!... Haugi hunat jartzerat!... Gantzume, baso bat hunentzat! (Gantzumek zerbitzatzen)

PANTXO: Zer erran dute guarda hoik?

NAUSIA: Ez zakiat. Ez ziteian sobera espanturik beren azken gauaz. Zerbait kataska izan bide ditek!

PANTXO: (Jakinarena eginez) Ba, baitzen, dudarik gabe, hoitaz bertzerik, bide hoitan!

FERMIN: Badakik naski zerbait?

PANTXO: (Emeki edanez) Ez diat erraiten ezetz.

FERMIN: (Kliskaka keinu eginez) Hi hintzen naski hoiekin borroka ari izan dena?

PANTXO: (Kokotsa altxatuz) Ba, uste ziteian ene beso ondo hautan ez zela batere ginarririk... Frogatu baitiotet nik, ez naizela ageri bezain ttipia!... Hartu ditiztek beti, berenak, nik emanik!...(Kontrabandistek irri musika)

PIARRES: Eta bakarrik hintzena lan horren egiteko?

PANTXO: Ba, aski nauk ba ni, bakarrik ere... Hartu ditiztek beti berenak!

NAUSIA: (Basoa hustearekin) Bon, hortan aski... Orduan, erran bezala. Sarri, bilduko zaizte gauerdiko Zugarramurdi Gainekomenttarat eta hango zakuak ekarriko dituzue Pagotako erregebiderat. Han oto bat izanen duk heien hartzeko. (Kontrabandistak xutitzen dira basoa hustu-eta)

FERMIN: Bon, untsa da nausia. Hola eginen dugu. (Beste kontrabandistei) Bon, nahi duzueia orai lauak joan giten pilotan artzerat?

BESTE KONTRABANDISTAK: Ba, berdin to!

PIARRES: Ale, goazen! (Badoaz kanpora)

NAUSIA: (Fermini) Hi, Fermin haugi hunat ixtant bat. (Besteak jalgiak dira) Arrazoina duk! Zer putikoa Pantxo hori!

FERMIN: Erraiten nautzun, nausia!

NAUSIA: (Emeki ateratzen dira) Ba, mutiko hori gauza guti izan behar duk. Horrek merezi dik inarros-aldi bat. Horra... Sarri jinen nuk guarda bezti, zuek gibelerakoan. Ez hadila izi... Errakotek laguneri. (Ateratzen dira)

 

OIHALA

 

 

—II—

 

        (Leku berean)

GANTZUME: (Mahainean Nausiarekin) Egin behar ditiagu kontuak. Goizeko izpiritu hoik behar dauzkiat orai berean pagatu.

NAUSIA: Ez, ez. Orai ez nauk diru kontutan ari beharra. Gero eginen dituk. (Ixilik) Bitxi duk ba haatik! Norbait ari duk ene saltzen eta ez zakiat nor!... Ez diat harrapatzen ahal!

GANTZUME: Bertze bandako hoitarik beharbada.

NAUSIA: Hum!... Ferminek ere hala erraiten zaitaian... eta ez diat uste... Ez, ez. Ez duk hoitarik. Bertze norbait duk eta ez zakiat nor! (Ixilik) Eta segur nuk badela norbait ari dena ene saltzen. Azken aintzineko aldian sei pottoka galdu nintian eta joan den gauean berritz guardak toki hartan, Gaztainerrekan, goizeko lau orenetan!... Ez, ez, norbait baduk hor!

GANTZUME: To, eta, badere, beihalako galdurikako sei pottoka hek, nork joan ditik inkantetik? Goizean emaitekoak zizteian inkantean. Hala erran ditek segurik hemen guardek aste huntan!

NAUSIA: Ez hadila heietaz kexa. Nihaurek erosiak ditiat. Eta, balio duten prezioaren laurdenean.

GANTZUME: To, hori polliki duk! Hiaurek gal eta hiaurek ondotik eros... Prezio laurdenean? Jes, eta ez zuian nehor inkanta joilerik?

NAUSIA: Inkanta joilerik? To, hobe zian nehork ez agertzea. Ba, inkanta haunditzerat utziko nian... Erosterat ere ba... Bainan ez ziteian luzaz kurrituko pottoka hek. Laster tiroz garbiaraziko nintian... Zer nahi duk? Hala duk legea. Bakotxa berearen jabe duk, eta bakotxaren saltsan bertzek ez ditek pitsik ikustekorik... Bainan ez... Errana nioteian bertze bandakoeri nola gureak ziren eta bakarrik utzi nitek inkantatzerat... Ba, ez diagu ez galdurik horietan! (Ixilrk) Zonbat orenak dituk, to?

GANTZUME: Ba, ilunduxe duk. Gargehiago hamarrak.

NAUSIA: Eta, badakika zoin guarda diren zebitzuko, gau hurtan, Kalernamendiko eskualdean?

GANTZUME: Ba ba aski kexu dituk! Joan den gauean borroka ari izan diren bi guardak, berritz ere hor gora igortzen omen ditik brigadierak. Eta heiekin bertze bi usaiakoak. Culasse eta Choupignol.

NAUSIA: Bon, hek hemendik iraganen dituk?

GANTZUME: Ba, ba. Ez ditek bertze biderik.

NAUSIA: Bon, ez ditiagu aintzinerat joaiterat utzi behar... Behar ditiagu hemen geldiarazi eta hemen abusatu.

GANTZUME: Ba, entseatuko nuk... Eta, Uztamendi aldeko bideak libro izanen dituk? Hango guardak ez dituk gero hemendik iragaiten.

NAUSIA: Utzak Uztamendia ene gain... Baditiat han, ene eskupideak. Etxerat mandatua igorria zakoteiat zakurrak gauaz barnean atxikitzeko, beren saingengatik... Artzainenbordako Pierrak, haren etxe aintzinetik guardak iragaiten badira, turrutak jotzekoak ditik arto landan, alegia azkon haizatzen ari.

GANTZUME: Bo, orduan ez duk beldurrik. (Ixilik) To, guardak! Horra guardak! (Sartzen dira Jujube eta Poupon)

BI GUARDAK: Bonsoir, messieurs!

NAUSIA ETA GANTZUME: Bonsoir, bonsoir!

NAUSIA: Tiens, mais... tous les deux de service? De nouveau?

JUJUBE: C'est dégoûtant, je vous dis... C'est toujours les mêmes qui se font tuer... Le brigadier a dit comme ça Il y a des ballots qui vont passer cette nuit par la montagne... Alors on va y doubler la garde... Alors... Ponpon et Jujube... Remettez-moi ça... C'est dégoûtant, dégoûtant... Patron! A boire!

NAUSIA: Non. C'est moi qui paie aujourd'hui... Patron, deux Pernods bien tassés à ces messieurs!... Un rouge pour moi. (Guardak jartzen dira)

JUJUBE: Oui, c'est du propre. (Ponponi) Dis donc, Ponpon, le brigadier veut nous faire boulonner cette nuit, mais on va lui montrer qu'on n'est pas fadasse, nous. On ne bronche pas d'ici.

NAUSIA: Vous avez parfaitement raison... Et puis, vous savez, le brigadier se fait illusion s'il s'imagine que nos jeunes gens vont aller là-haut, un dimanche soir... Vous savez, le dimanche soir, nos jeunes gens préfèrent aller chercher fortune ailleurs.

JUJUBE: C'est ce que je disais... (Ponponi) Dis, Ponpon, tu sais qui est de service dans nos parages, cette nuit?

PONPON: Oui... Ce sont Choupignol et Culasse qui ont été désignés.

JUJUBE: Bon, c'est bon. Culasse est un copain à moi... Un du front. Ce n'est pas lui qui va nous moucharder. Et puis Choupignol, je m'en charge. Et puis, tu sais, si Culasse est avec nous, Choupignol ne peut pas être contre nous, parce que, s'il était contre nous, il serait aussi contre Culasse. Et s'il est contre Culasse —tu comprends— ils se trahissent tous les deux, vu qu'ils sont ensemble. Tu comprends ça, Ponpon? Ah! on tient le bon bout... on ne bronche pas d'ici.

PONPON: Oui, pourvu que le brigadier ne vienne pas faire une ronde.

JUJUBE: Le brigadier, le brigadier... moi, je lui dis zut au brigadier, en parlant poliment... Et puis, s'il me dit demain qu'il a été à mon poste, à droite et à gauche, et ceci et cela, et qu'il ne m'a pas trouvé, moi, je lui dirai au brigadier que j'ai passé toute la nuit sur un arbre, à faire le guet et que je l'y ai pas vu sur l'arbre, lui... Hé!

NAUSIA: Ça, c'est bien trouvé... Allez, videz donc vos verres l... Patron, remettez-moi ça! (Gantzurnek zerbitzatzen) Et puis, pour le brigadier, ne vous en faites pas. S'il fait une ronde cette nuit, il faudra qu'il passe par ici et alors le patron vous avertira. (Gantzumeri) N'est-ce-pas, Patron, que vous avertirez?

GANTZUME: Ne vous en faites pas... Je vous ferai signe... Vous n'aurez qu'à vous cacher dans cette pièce. (Bazterreko ate bat erakusten diote. Ixilik edaten dute)

PONPON: Brr! La nuit dernière, j'ai failli mourir étranglé. J'en ai encore le cou tout endolori.

JUJUBE: Et avec ça, on veut nous réexpédier là-haut! Deux nuits de rang! C'est dégoûtant.

GANTZUME: Vingt-deux, les flics! Camouflez-vous! (Bi guardak gordetzen dira)

LEIHOTIK NORBAITEK: Patron, pouvez-vous nous servir?

GANTZUME: Qui est là?

NORBAITEK: C'est nous! Choupignol et Culasse.

GANTZUME: Qui? Choupignol et Culasse?

NORBAITEK: Oui.

GANTZUME: Bon, je vous ouvre.

JUJUBE: (Ahapetik ate gibeletik) Eh Patron! Dites pas que nous sommes ici. (Gantzumek baietz)

GANTZUME: (Heldu berrieri) Entrez, entrez! (Sartzen dira)

CULASSE: Bonsoir! Patron, on vient boire le coup, avant de monter là-haut.

GANTZUME: C'est bien, je vous sers.

NAUSIA: Servez-leur un Pernod, Patron. C'est moi qui paie. Aujourd'hui, c'est fête.

CULASSE: Un Pernod? Ça fera le troisième... mais c'est pas de refus quand même. (Gantzumek zerbitzatzen. Edaten dute) Dites donc, vous n'avez pas vu passer Jujube et Ponpon? Ah, ceux-là alors! Ils n'ont pas le filon! Encore cette nuit, de garde! Depuis qu'il veut sa ficelle qu'est-ce qu'il nous fait pas valser le brigadier!... Mais cette nuit, il ne nous aura pas! Puisqu'il y a Ponpon et Jujube, eh bien, ils prendront la garde pour nous quatre.

JUJUBE: (Agertzen da Ponponekin) Oui, n'est-ce pas, pendant que vous siroterez du Perniflard, on va bomber nous, hé, Carogne!

CULASSE: Ah! Tu étais là. Tu l'as pas beaucoup montré le bout de ton nez! Il a fallu que l'odeur du Pernod te réveille. Tu es bien le même que j'ai connu dans les trous de Champagne. Zéro pour les autres corvées, mais quand il s'agissait de siffler le litron, ah, alors, tu te posais un peu là.

JUJUBE: Avec ça que tu y craches dessus, toi! (Gantzumek zerbitzatzen) A la tienne, Ivrogne!

CULASSE: A la tienne, Cochon! (Edaten dote)

CHOUPIGNOL: Si le brigadier nous prend, sommes frits.

CULASSE: (Choupignoli) Ecoute hé, ne la ramène pas! Aujourd'hui c'est la fête à nia femme. On fait bombance... Ecoute. Copain, copain hé! Un point, c'est tout!

NAUSIA: Vous, vous avez raison... Allez! Moi, je paie une autre tournée... Patron, remettez-moi ça... Il faut que nous fêtions cela... Vous savez, ça ne m'arrive pas souvent de me trouver entre quatre douaniers.

PONPON: En tout cas, il y en a un à qui ça aurait pu arriver, la nuit dernière... Et dire qu'il m'a échappé... Pourtant je l'avais bien colleté. Mais moi, je ne tenais que sa chemise. Lui il tenait mon cou.

JUJUBE: Mais, je te dis Ponpon... On le crochètera. Il y en a qui veulent faire les malins avec nous, mais ça ne réussit qu'une fois ce truc là! Au prochain tournant, on s'expliquera... Parce que je le connais moi, ce loustic! Ça lui pend au nez, comme deux et deux font quatre!

NAUSIA: C'est pas quelqu'un du pays, au moins?

JUJUBE: Moi je sais ce que je sais... (Ahapetik Nausiari) Vous savez le petit là... Pantxo qu'il s'appelle... Je l'ai à l'oeil celui-là. Il se croit malin, mais je vous dis que je l'aurai celui-là... Vous comprenez, ça gache le secret de trop parler.

NAUSIA: Tiens, mais qu'est-ce qu'ils peuvent transporter à présent?

JUJUBE: Je ne sais pas... Mais de la soie, des bas pour les femmes... De petites choses comme ça... nous a dit le nous brigadier. Même que Pantxo, il a dit que ça l'ennuyait assez, que c'était pas facile à passer et patati et patata. Mais il a la langue trop longue ce petit-là. Et, vous savez, le brigadier n'a pas du papier maché dans les oreilles.

NAUSIA: (Hotz-hotza eta emeki edanez) Bali, au fond, c'est toujours la même histoire! Vous crochez les petits, niais les gros, ceux pour lesquels les petits travaillent, ceux-là... ils vous échappent... C'est ceux-là qu'il faudrait crocher!

JUJUBE: (Segeretuan) Ecoutez. Je vais vous dire une chose, parce qu'on est ici entre copains et que vous, vous êtes un homme de confiance... Il va y avoir, bientôt, une histoire terrible dans le gouvernement à nous. Une histoire, qui, si elle réussit, on va avoir peut-être tous des ficelles. Vous savez, Gainekomentta à Zugarramurdi... Il y a là un carabinier espagnol... Il vient d'arriver. Et, il nous a dit comme ça. que pour tout ce qui passerait par là pour la France, lui il nous avertirait... Et que pour tout ce qui passera d'ici en Espagne, nous... de l'avertir. Vous comprenez, lui, c'est un malin. En disant ça, il nous rend service à nous, niais lui-même il double aussi ses sardines. Vous comprenez la combine... Ah, il a le filon notre brigadier. Et je vous dis qu'on n'a pas fini d'en voir de vertes et de pas mûres... Vous avez vu hé les six cheveaux qu'on a arrêtés, l'autre nuit... et quand Ponpon s'est colleté... Tout ça, ça vient de là!

NAUSIA: Ah oui. Devoir se battre comme cela. Ce ne doit pas être plaisant quand-même votre métier!

CULASSE: (Mozkor airean) Ah, tu l'as dit! Quel sale métier!... Pas un moment, pour rester auprès de la femme et des entants.

NAUSIA: Pauvres femme et enfants. Ce n'est pas rose pour eux non plus!

CULASSE: (Nigarrez) Oh oui, tu l'as dit... Oh, ma femme! Oh, Jujube, Jujube, je t'aime...

JUJUBE: Ne pleure pas Culasse, ne pleure pas... Tu me fends le coeur.

CULASSE: Oh, Jujube, où es-tu? Embrasse-moi, Jujube!

JUJUBE: Tais-toi, Culasse, tais-toi, je suis là...

PONPON: (Bakarrik kantatuz) «Je t'ai donné mon coeur...» (Irriz leher egina) C'est rigolo... je suis bu... je suis bu.

CHOUPIGNOL: (Inket aire) Eh! Faut pas chahuter les gens! Il ne faudrait pas que le brigadier nous attrape. (Xutitzen da)

JUJUBE: Ecoute, Choupignol, lié, ne la ramène pas. C'est la fête à Joséphine aujourd'hui. la femme à Culasse. (Nausia xutitzen da... Hiru guarda edanak kantuz hasten dira. tralala lala!...)

NAUSIA: (Choupignoli) Hum! Je crois que vous n'irez pas loin, aujourd'hui, en pareille compagnie... Ecoutez, vous avez la grange à côté là... Allez donc sur la paille!

CHOUPIGNOL: (Nausiari) Je crois que c'est ce que nous avons de mieux à faire, parce que, si je m'engage sur la route avec ces individus-là, le brigadier nous entendra certainement et il nous topera... (Guarda mozkorreri buruz) Allons les copains, on part hé!... (Guardak badoaz)

CULASSE: (Laguna besarkatuz) Viens, Jujube, viens! (Besoz-beso badoaz beste biek lagundurik. Nausia eta Gantzume kontentik)

CHOUPIGNOL: (Ateratzean)... Bonsoir, messieurs, et merci...

NAUSIA ETA GANTZUME: Bonsoir, bonsoir!

NAUSIA: (Atea hetsi ondoan) Entzun duk, to, non dugun etsaia.

GANTZUME: Ba, edariak jendea mintzarazten dik.

NAUSIA: Bere ahotik galdu duk... Bon, ez diat gehiago denborarik galdu behar... Behar diat guarda arropetan ezarri eta bertzeen atzemaiterat joan. Ferminekin hitz hartua diat non eta nola joka... Bon, gau on, errak, eta, bihar artio...

GANTZUME: Ba, laster bihar goiza duk. Gau on, to!...

 

OIHALA

 

 

—III—

 

        (Ilargi xuritan oihanpe ilun batean, Fermin sartzen da alde batetik bere kontrabandista karga bizkarrean. Erdira heltzearekin ardi marraka bat adierazten du eta beste marraka batek ihardesten dio, urrundik. Gero sartzen dira lerro-lerro beste hiru kontrabandistak; Pantxo azkena. Bapatean sasitik, Pantxoren gibeletik, jauzten zaio Nausia, guarda bezti eta botza aldaturik)

NAUSIA: Halte-là! (Nausia lepotik lotzen zaio Pantxori. Besteak ihes badoaz) Vous pouvez vous échapper vous autres!... Je vous retrouverai quand-même! Je tiens mon homme.

PANTXO: Ah! Pardon, monsieur, pardon!

NAUSIA: Comment t'appelles-tu?

PANTXO: Pantxo, monsieur, Pantxo!

NAUSIA: Pantxo, comment!

PANTXO: Pantxo, Mihiluz!

NAUSIA: Pantxo Mihiluz! Ton compte est bon. (Uzten dit apur bat, kreiona eta karneta hartzeko) Ton adresse, s'il te plait.

PANTXO: Maison Espantuenia Hasparren Basses Pyrénées.

NAUSIA: C'est bon, c'est bon! Et, tes copains, qui c'étaient-ils?

PANTXO: (Umil-umila) Je ne sais pas, monsieur!

NAUSIA: Ah, tu ne sais pas! Et bien, je te ferai parler moi. (Makila erakutsiz)

PANTXO: Ah, monsieur, ne me frappez pas! Ne me frappez pas! Je vous dirai tout, tout, mais ne me frappez pas!

NAUSIA: Alors, parle! Qui c'étaient-ils!

PANTXO: C'étaient Ganix de Kukusenia, Fermin, le fils à Titine et puis son cousin Piarres.

NAUSIA: Et, vous venez de loin?

PANTXO: Oui... non. Je ne sais pas.

NAUSIA: (Berriz makilarekin) Ah, tu ne sais pas!...

PANTXO: Ai, ai, ai!... Oui, je vous dirai tout. Ai, ai, ai!... nais ne me frappez pas. Nous venons de Zugarramurdi, de Gainekomentta... nous étions partis à deux heures du matin...

NAUSIA: C'est bon, c'est bon et vous n'étiez que les quatre?

PANTXO: Oui, que les quatre!

NAUSIA: Et tu dis vrai, lié! (Beti,uakila altYatu:)

PANTXO: Oui, oui, oui. Et puis, nous travaillons pour le compte du gros Charlès... Vous savez le gros. C'est lui qui nous paie. Et puis, lui, il est associé avec Touron, l'aubergiste.

NAUSIA: C'est bon, c'est bon... Tu n'as rien à ajouter?

PANTXO: Oui, oui. C'est de la soie qu'il y a dans le sac... des bas de femmes. On les vend en France cent quarante francs,... au marché noir.

NAUSIA: C'est bien, ton compte est bon... Tu resteras ici... Je vais arrêter les autres contrebandiers... Dans un instant je serai de retour. Je viendrai te prendre et nous irons à la douane.

PANTXO: (Nausia urruntzen da) A la douane! Oh! Oh! A la douane! (Ukurtzen da eta burua bi eskuen artean hartzen du) Hau ixtorioa... Oh! Oh!... Eta pitsik ezin egin!... Xahu nuk!... Xahu nuk!... (Nigarrez. Beste hiru lagunak hurbiltzen dira gibeletik)

FERMIN: Pantxo!

PANTXO: (Burua itzuli gabe) Ai, ai, ai... ne me frappez pas!

FERMIN: Errak, Pantxo, zer ari haiz hor?

PANTXO: (Besteak ikustearekin) Jes! Jes! Zuek hemen?

FERMIN: Ba, mutikoa! Zer ari haiz hor? Non dituk guardak?

PANTXO: Zuek ez zaituzte harrapatu?

FERMIN: Ez, mutikoa, itzuli bat egin diagu eta orai hire salbatzerat heldu gintian.

PANTXO: (Hats handia hartuz) Ba, mutikoak! Ixtorio gaitzak ukan ditiat... Doidoietik nuk bizi... Ez zakiat hura hala den edo ez!

FERMIN: Nor, Hura!

PANTXO: Guarda, mutikoak, guarda... Ez zakiat, bizi den edo ez!

FERMIN: Bainan, zer duk, mutikoa?

PANTXO: Ba, gauza itsusiak iragan dituk hemen, ixtant bat huntan. Krimak ez bertze guziak... Guarda batekin ari izan nuk hilka kataskan... Harek lepotik hartu nik... Nik hura gorputzetik... Eta, ari izanak gituk, ostikoz, ukamiluz, ausikiz... Ez zakiat, to, batere, bizi den edo hila den... Oraintxet hemen nihaure flakatua, egin indarrez. Emazue, emazue behako bat inguruko sasi hoieri, ean ez duzuen bederen hil gogorra, haren gorputza harrapatuko. (Nausia agertzen da)

FERMIN: To, horra guarda, horra, horra. (Nausia xutik)

PANTXO: (Izitua) Ba, hura duk, hura duk naski! Ai, ai, ai.

NAUSIA: (Bere burua ezagutarazten du) Eh ben Pantxo! Piztu hiza berritz. Hi bezalako gizon baten gainean kondatzen ahal ginian he! Banian ba, lehen ere, zerbait duda hire baitan.

PANTXO: Bainan nausia, zu zinena?...

NAUSIA: Ba, ni nintuian... Hi bezalako kontrabandista pitsik ez duk. Egiazko kontrabandistak ez ditik, ez preso joanik, ez hilik ere bere lagunak eta bere nagusia salatzen. Eta, egiazko kontrabandistak ele guti ibiltzen dik bere obrez. Batere ez baditu aipatzen, hobe!... Are, hortan aski... Har zak hire karga. Zoazte hola hola aintzinerat. Bideak libro dituzue... Hik, Pantxo, gau huntako saria ukanen duk, bainan hemendik goiti ez diat hire beharrik izanen... Bon, ni hemendik nioak... Sarri artio. Piai on.

FERMIN: Ba, sarri artio, nausia!

 

OIHALA

 

aurrekoa hurrengoa