www.armiarma.eus
idazleak eta idazlanak Herri literatura TESTUAK Corpus arakatzailea Klasikoen Gordailuari buruz



Aurrekoetxea, G. eta Videgain, X.: Haur prodigoaren parabola Ipar Euskal Herriko 150 bertsiotan. 2004

 

aurrekoa hurrengoa

[1341]

Canton de St Jean-Pied-de-Port

Commune de St Jean-Le-Vieux

Haour igorçaléa

 

        1. Guiçon batec ez citien bi sémé baïcic. Gasténac erran cien béré aïtari: «[1] Ordou da içan nadin éné bouriaren naousi» eta oukhan déçadan «[2] dirou saquélan». «[3] Béhar dout» yoan ahal içan éta icousi baster-lékhou. Çathi çaçou çoure ontasouna éta éman éçadaçou cer éré oukhan béhar baïtout. Ba, éné sémia, erran cian aïtac; nahi doucan béçala. Çar bat his éta içanen his gastigatia. Guéro tirant bat çabaldouric, çathitou cien béré ontasouna éta hartaric éguin bi pharte berdinac.

        2. «[4] Çombeit égounen bourian», sémé gachtoua yoan cen herritic «[5] yaoun handi éguinés» éta nihori adio erran gabé. Igan citien hanits larré, oïhanac, hour handiac éta yin cen hiri handi batéra non igorri beitcian béré diourou goucia. Çombeit hilabétéren bourian, béhar oukhan citien saldou béré phildac émasté çahar bati éta «[6] éman béhar içan cen mouthil béçala»: igorri çouten alhorrétarat han çaïntceco astoac éta idiac.

        3. Ordian içan cen biciqui dohacabé. Etcian oukhan guéhiago ohéric lo éguitéco gaouas, ez éta souric bére bérotceco hots éguiten cialaric. Batçoutan cien haïn gosé handia non yanen beitcitien assa osto hec éta frouitou ousteldou hec ourdec yaten tousténac; baïnan nihorc étçacon déousic émaïten.

        4. Ilhountce batés, sabéla houxic, «[7] béré bouria outci cien érortcera alkhi baten gaïnéra» so éguiten cialaric léïhotic arhinqui hégaldaca çabiltçan choriéri. Guéro ikhousi cien aguertcen cerouan ilharguia éta içarrac éta «[8] erran béré bouriari nigarrés çagolaric»: Han, éné aitaren etchia bethia da séhis çoïnec baïtouté ogui éta ano, arraoutciac éta gasna nahi douten beçaïn bertce. Arté hartan, ni gosés hiltcen nis hémen.

        5. Béras choutitouco nis, yoanen nis harrapatcera éné aitaren éta hari erranen dacot. Eguin nien bekhatou bat noïs éta nic nahi içan baïntcintoudan utci. Nic içan nien hoben handia éta behar nouçou gastigatou, hori badaquit. Içan nintçan hoben doun baïnan «[9] hourtcen» nintçan hourroun çou ganic.

        6. Aïta béré baratcian cen, akhabatcen ciéla béré lilien hourtatcia: ikhousca çabilan sagar éta mahaxen. Noïs éta ikhousi beitcien yiten bidian béré sémia, oro estalia icerdis éta erhaouxés, herrestan sangoa, ahal içan cien doï doïa sinhexi. «[10] Galdéguin cien béré bourouari» «[11] behar cianés» gastigatou ala behar çacon barkhatou. Asquénian, nigarrac béguiétan, hédatou çascon besoac éta «[12] aourthiquitcen çouélaric béré bouria» haren léphora éman çacon pot «[13] handi» bat.

        7. Guéro yar eraci cien béré sémia; galdéguin citien béré yendiac éta aouçouac: Nahi dout maithatou lehen béçala, gaïcho haourra, erran cien bildou ciren bécen sarri. Içan da asqui gastigatia; nihorc éré oraï estéçacola éguin batéré gaïsquitceric. Çaïsté haren ikhoustéra; ékhar éçacocié bertan bestimenta poillit bat; éçar acocié erhastoun bat erhian éta çapéta berriac oïnétan. Hartouco ahal toucié éré oillarrac, ahatiac éta ékharéracico arétché bat houn déna hiltceco: édanen dougou, yanen elgarréquin éta éguinen phesta handi bat.

        8. Séhiec obéitou çouten naoussiari éta éçari çouten mahaï-oïhal éder bat mahaïaren gaïnian. Mémento bérian, sémé guéhiéna heldou cen ihicitic béré sakhurréquin. Cer da ba assants hori? oïhou éguin cien youramendouca. Ousté dout khantous ari ciestéla hémen; ez da sobéra goïs yin nadien. Ehoa ciréa éné aïta?

        9. Ez, éné sémia, ez nuc hala, errépostou éman cien çaharrac. Hori éguiten badout, hori douc placerrés béthia baïnis. Khantous ari gaïtouc éta ouros guitouc céren badiagou certas. Nahi doucan ala ez, «[14] béharco douc khantatou» hic éré éta «[15] allégrantcian éman» gouréquin, céren éta hiré anaïa, çoïn beitcen hila, berris yin douc bicirat. Hori douc sortcen balits béçala: atço galdia cian, égoun horra berris édirena.

 

Constantin,

Instituteur

 

        [1] Il est temps que je sois mon maître. Cette phrase se traduit comme si elle était ainsi exprimée: il est temps que je sois le maître de ma tête.

        [2] De l'argent - à la traduction: de l'argent en poche.

        [3] Il faut ne peut se traduire dans ce cas. On le remplace par je dois.

        [4] Au lieu de peu de jours après, la traduction demande au bout de quelques jours.

        [5] En faisant le fier se dit par en faisant le grand monsieur.

        [6] Se louer pour être valet. Se donner comme valet.

        [7] Il se laissa tomber sur un escabeau. Il laissa tomber sa tête sur un escabeau.

        [8] Et se dit en pleurant. Et dit à sa tête en pleurant.

        [9] Je languissais. Je fondais.

        [10] Il se demanda. Il demanda à sa tête.

        [11] S'il fallait qu'il le punît. S'il devait le punir.

        [12] Se jetant. En jetant sa tête.

        [13] Gros baiser. Grand baiser.

        [14] Il faudra que tu chantes. Tu devras chanter.

        [15] Que tu te réjouis. Te mettre en allégresse.

        L's basque se prononce comme l's gascon.

        ph n'a pas la valeur de f. Ces deux lettres se prononcent presque séparément: p he (aspiré).

 

aurrekoa hurrengoa